KomAn ett projekt för oss utbrända.

15 oktober 2009

Efter ett par års nedåtgående spiral med sjukdom,utbrändhet, depression, uppsägning mm. Så ska man då försöka ta ett par första stapplande steg in i de levandes rike igen. Arbetspraktik låter bra. Projektet KomAn låter ännu bättre. Ett projekt sponsrat av kommuner och EU för att få knäppgökar som mig, som inte längre kan utföra sitt gamla yrke, en chans att komma in på arbetsmarknaden igen.

Frid och fröjd, papper skrivs på, och jag kan börja min praktik med något som kanske kan vara början på en ny karriär. Ett litet aber finns det, jag måste fortfarande äta och betala hyra mm. Projektpengarna på sammanlagt 100 miljoner är inte till för att jag ska kunna ta mig till jobbet, bo någonstans eller äta. Det ska betalas av försäkringskassan när de får en signal från a-kassan som i sin tur behöver en signal från arbetsförmedlingen.

A-kassan vill ha arbetsgivarintyg och sjukintyg för 12 månader tillbaka samt en anmälan om arbetslöshet (blankett ska du få på arbetsförmedlingen när du anmäler dig). Därefter ska en elektronisk signal automatiskt skickas från arbetsförmedlingen till din a-kassa. Då blir du ett ärende där en dagpennig ska räknas ut beroende på de uppgifter du skickat in. Den dagpenningen ligger till grund för den ersättning du kan få som aktivitetsstöd under din praktikperiod, om du skickar in blankett FK 5057 månadsvis, som är en försäkran om att du faktiskt gör din praktik, intygad av praktikplatsanordnaren. Någonstans skall jag säkert också skicka underlaget för praktikanvisning, jag har bara inte kommit på vart än. Hur man skyndar på denna process vet jag inte, eftersom det är elektroniska signaler som automatiskt ska skickas när rätt person har klickat på rätt ruta med muspekaren.

Ringar man och frågar möts man av vänliga människor som berättar att när de får en signal om det ena eller det andra, så startar ett nytt arbete som i sin tur generar en signal osv. Tanken är väl att det på något sätt i slutändan ska dimpa in pengar på mitt konto. Jag har inte sett några än och eftersom min senaste inkomst var i slutet på juli så tänkte jag att, medans de där elektroniska signalerna far runt i systemet, så ringer jag helt enkelt till socialen och förklarar min situation.

Där var dom också väldigt trevliga och tillmötesgående och förklarade att om de bara får in vissa handlingar så kan man sedan få ett möte och efter det ett beslut. De handlingar de ville ha in var: Inkomstuppgift för 3 månader tillbaka, specifikation och kvitto på fackföreningsavgift, handlingsplan från arbetsförmedlingen, redovisning på de arbeten du sökt, kvitto på senast betald hyra + senaste avi + hyreskontrakt, inkomstdeklaration, samtliga kontrolluppgifter från skattemyndigheten, kontoutdrag för tre månader tillbaka på samtliga konton, kontoöversikt/kontoförteckning från bank på samtliga konton samt faktura och kvitto på el och hemförsäkring.

Det jag tror är, att om jag lyckas med att reda upp allt det här, varav säkert minst hälften är självförvållat genom att skicka fel papper till fel ställe, eller helt enkelt missförstå några anvisningar från någon handläggare, så kommer det ett brev där det står; “du klarade testet, därmed ser vi dig nu som helt frisk. Hade du varit lika sjuk som du påstår hade du gett upp för länge sedan och tagit en överdos av din antidepressiva medicin som vi förresten inte kommer att subventionera längre. Dessutom kommer vi att fakturera dig för att du i onödan tagit upp vår tid”.

Jag är egentligen inte någon gnällspik, men själva tanken bakom ett projekt likt KomAn inbillar jag mig borde handla om att få olika sorters utsorterade andrahandsvaror, som mig själv, att utnyttja praktiktiden till att lära sig och kanske få in en fot på arbetsmarknaden.

Ett förslag till framtida projekt likt KomAn vore att i budgeten ta med utgifter för ett par “byrokratexperter” som skulle kunna stötte de som ska komma igen, så att de verkligen kan koncentrera sig på det. Att försöka komma igen.

Det löser sig väl på något sätt tänker jag, kan inte låta bli att önska dock, att det vore lite mindre snårigt.

Lämna en kommentar