KomAn sista delen

Om jag ska ge ett råd till de som råkat fastna med foten i kläm i den svenska byråkratin, så är det kort och gott: sparka bort bollen och tänk inte för mycket.

Varje gång du får en förfrågan om papper, skicka genast in dem. Se till att inga papper ligger på hög hemma hos dig. Ska de samlas på hög så ska de samlas hos försäkringskassan eller a-kassan eller någon annan myndighet. Varje gång de slarvar bort ett papper så skicka genast in ett nytt. Tag en dag i veckan då du ringer till de myndigheter som handhar ditt ärende och fråga lite försynt hur det går. På det sättet kan du leva som vanligt de andra dagarna.

Den stora fällan här är att papper samlas hemma hos dig, låt det gå en vecka och du är inte längre säker på vilka papper som ska vart, eller vart du nu gjorde av det senaste formuläret som skulle fyllas i och skickas till, vart var det nu? och vad var adressen dit?

Olika människor stressar upp sig över olika saker. Genom att bestämma en myndighetsdag, då du kontaktar myndigheter, slipper du gå och oroa dig resten av veckan. Har du tendens att stressa upp dig över saker du inte har någon kontroll över, så är de ovanstående råden guld värda.

Fakta1: Du är i händerna på andras godtyckliga omdöme.

Fakta2: För tillfället kan du inte göra någonting åt det.

Fakta3: Om du inte får ett stort arv, vinner pengar eller rånar en bank, så är det så det kommer att se ut ett tag framöver.

Slutsats: Tag skeden i vacker hand, koncentrera dig på dagen som är, så kommer det så småningom en framtid du själv kan råda över.

Ett sista råd: Hitta något sätt att bearbeta din frustration, i mitt fall har jag gjort det genom att skriva. Det fungerar för mig, hitta något som fungerar för dig så att inte hela din tillvaro färgas av något du just nu inte kan göra något åt.

Var snäll mot dig själv!

mvh Jonas

KomAn del 4

Observera, denna serie direkt taget ur verkligheten, riktar sig egentligen inte mot projektet KomAn, fastän namnet dyker upp i varje titel. Personerna jag mött inom KomAn har alla varit ytterst hjälpsamma och förstående. De förstår de problem en f.d sjukskriven p.g.a depression, har med att förstå och hantera byråkratiska cykler som varken har början eller slut. De förstår men försäkringskassan rår.

Senast för ett par dagar sedan blev jag uppringd av en handläggare på försäkringskassan. Jag riskerade att bli “nollad”, alltså bli utan ersättning om jag skulle bli sjuk. Det saknades uppgifter från min förra arbetsgivare från april – juli (den tid då jag gick på min uppsägningstid). Hon bad mig att ta kontakt med min förra arbetsgivare och be dem ringa ett nummer som hon gav mig. Det gjorde jag, och min förra arbetsgivare mailade sedan tillbaka till mig;

“Hej igen, jag har ringt dem och de förstår inte vad du undrar över.”

KomAn del 3

Så var då alla möjliga papper skickade i alla möjliga riktningar. Nu återstår bara att invänta vad som ska hända härnäst.

Jag har varit och fortsätter att vara kritisk till projektet KomAn. Gruppen som projektet företräder har inte många andra som arbetar för dem. Deras situation är kanske mer utsatt än för någon annan grupp. Vem vill anställa en bokstavskombination med 2 års sjukskrivning i bagaget?

Min kritik är därmed oberättigad enligt principen “Bit inte den hand som föder dig”. Anledningen till att jag är kritisk beror inte på initiativet i sig. Jag om någon förstår vikten av ett KomAn projekt för oss som halkat ur. Jag ser vad det skulle kunna betyda för den här gruppen och har en egen erfarenhet som gör att jag kan inse hur otroligt fel det kan bli, om det inte sköts på rätt sätt.

KomAn del 2

När man pratar om trollen så dök det upp ett brev från försäkringskassan. Åtta dubbelsidiga papper, pedagogiskt ordnade enligt 1(6), 2(6), 1(2) osv.

I stort gick det ut på att de hade fått information från arbetsförmedlingen om att jag hade rätt till aktivitetsstöd, men att det inte inkommit några uppgifter från någon A-kassa, eller Alfa-kassan. Beslutet om aktivitetsstöd landade därför på 223 kronor om dagen, max 5 dagar i veckan, med en skatt på 44 kronor per dag, förutsatt att projektet var på heltid och att styrkt försäkran skickas in månadsvis.

KomAn ett projekt för oss utbrända.

Efter ett par års nedåtgående spiral med sjukdom,utbrändhet, depression, uppsägning mm. Så ska man då försöka ta ett par första stapplande steg in i de levandes rike igen. Arbetspraktik låter bra. Projektet KomAn låter ännu bättre. Ett projekt sponsrat av kommuner och EU för att få knäppgökar som mig, som inte längre kan utföra sitt gamla yrke, en chans att komma in på arbetsmarknaden igen.

Frid och fröjd, papper skrivs på, och jag kan börja min praktik med något som kanske kan vara början på en ny karriär. Ett litet aber finns det, jag måste fortfarande äta och betala hyra mm. Projektpengarna på sammanlagt 100 miljoner är inte till för att jag ska kunna ta mig till jobbet, bo någonstans eller äta. Det ska betalas av försäkringskassan när de får en signal från a-kassan som i sin tur behöver en signal från arbetsförmedlingen.